Längdskidor

Idag var det planerat att vi skulle ut i längdskidspåret och testa mina nya skidor... Och så blev det också. Vi åkte till Hundfjället och tog första bästa spåret som vi såg. Det började med två rätt så stora backar (stora och stora men för någon som inte stått på ett par längdskidor på vuxen ålder och aldrig lärt sig hur man gör så var dom branta ) , min sambo tog fart och gled så fint ner för backarna medans jag som är en räddare person hasade mig ner till hälften och släppte på därefter... Självklart ramlar jag då skidorna vill åt var sitt håll. Men upp igen för skam den som ger sig. Vi tyckte väl att spåret var lite dåligt då det titt som tätt stack upp stenar och växlighet men det kanske var för att det inte hade snöat på några dagar så vi åkte vidare.... När det var ca en kilometer kvar kom det en jättelång backe och jag personligen tyckte ju att det var lite för brant, men sambon drog iväg och höll balansen men när han var nere ropade han till mig att jag skulle ta av mig mina skidor för det var isigt osv...gulligt att ropa detta till mig, tyvärr visste jag ju inte hur man fick av mig dessa fina blåa och blommiga skidor som jag hade på fötterna. Ärligt talat hur svårt kan det vara då, jag stod där en stund och greja men förstod fortfarande inte...efter en lång stund gick det upp ett ljus för mig och skidorna kom av... YES, vilken geni. Tog mina skidor och gick ner för backen trött och småarg.... Då säger det bara swwisssccchhh och Sara ligger på backen med skidor och stavar höger och vänster. Ok om man ramlar med skidorna men utan också.... Jag bryter ju ihop, får världens skrattanfall där tårarna sprutar av trötthet. ( Är sådan att jag gråter när jag skrattar för mycket, brås på min kära far ) Kom till slut i mål och kändes som vi hade åkte ungefär halva vasaloppet men ack vad fel jag hade... Det var 5 kilometer. Men är stolt att jag tog mig igenom detta och man kan ju bara bli bättre  =)

När vi sedan pratade med min syster berätta hon så snällt att spåret vi åkt på var avstängt så det var ju inte så konstigt att vi tyckte spåret var lite dåligt preparerat..... hihi

Kram kram från skidpinglan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0